Noel ger fulfingret till John

Den gode Noel Gallagher ryter till och sågar John Terry. Den engelske mittbacken har ju trots allt konstiga..ögon(?)

Underbart!

Bloggen lägger sig i ett syrgastält och hoppas på det bästa

Kungen av pop är död. Säsongen är död. Journalistdrömmarna är döda. Den här bloggen är hyfsat död. Det här är ett försök att lägga in bloggen i ett syrgastält och hoppas på det bästa.
--

MJ var det ja. Det har hunnit skrivas en del om honom sedan den 25e juni. Vissa saker har varit läsvärt, men mest har det handlat om tveksamma relationer med barn, blekheten, droger, pengar, nation of islam, barnen, Bubbles och Anton Glanzelius.

PSL levererade en av de bättre texterna, som summerar det hela ganska bra. Även Virtanen vässade pennan och skrev det som alla vettiga tänkte - låt nu musiken berätta MJ:s historia.

Jag har själv gått i fällan och kittlats lite av alla rykten och konspirationsteorier. Ibland har jag mest viljat ge stackars Michael en kram och säga att allt kommer att bli bra. Men framförallt har jag alltid ryckts med i hans musik, något som inte alla kommersiella popstjärnor lyckats med. Det är för mig ett större fenomen än vilken hudblekning som helst.
--
Säsongen ja. Den är, som vanligt numera, död. Spelare sticker, Madsen glappar och utåt sett är MFF en förening i djup kris. Innanför väggarna är dock allt frid och fröjd. Kort och gott - allt är som vanligt.
--

Journalistutbildning? Neherru! Still stuck at work och om det fortsätter kommer jag att lägga mig apatisk i fosterställning kring oktober för att aldrig resa mig upp igen. Liten överdrift kanske, men kort och gott - trött på jobb.
--

Och så rullar det på. Kanske bloggen gör det också. Syrgastältet är igång och jag ska försöka hålla den levane. Funderade på att twittra istället, men eftersom jag inte ens lyckas hålla mina sms korta är det nog ingen idé. Kanske vore bra för kreativiteten dock. Men det är nog det mesta just nu. Till exempel sömn, tack och godnatt.

Och så var den säsongen körd

Det är efter sådana här matcher man inte kollar på tabellen på ett par dagar.

Blicken går snarare mot golvet, då huvudet är tungt tungt.

Aprilsolen borde säljas på burk året om

Aprilhimlen var vackrare än vanligt i år. Aprilsolen starkare. Men nu är det snart mitten av maj och tiden går snabbare än någonsin. Det är synd. Det är ju det här man längtar efter under de allra mörkaste månaderna.

Som tur är ska jag och Örebroarn återuppliva aprilhimlen (och aprilfyllan i solen) i juni. Han kommer hem då, Örebroarn. Fast inte till Örebro. Jag undrar var han ska? Kan knappast ha fler vänner som jag kallar Göteborgarn, så det får väl bli Malmö antar jag.

Jag ska också få ett nytt hem i juni. Fast jag flyttar inte så långt. Men flyttas ska det göras och jag ser inte framemot det. I alla fall inte delen där man bär kartonger och möbler.

Det är lite för tätt mellan flyttarna nu, så det är väl bäst att bli kvar på samma ställe ett tag. Men om jag fick bestämma så hade jag gärna flyttat igen om ett halvår. Längre bort då. Det är om ett halvår aprilhimlen är som mest avlägsen.

Jag vet hur man väntar

Det är över 2 år sedan jag kom Swedbank Stadion riktigt nära för första gången. Då - de gamla träningsplanerna schaktades bort och jag gjorde en intervju i en byggbod intill.

Bland de få bilder och modeller som då fanns var det denna som jag tyckte såg bäst ut. Men det var även en bild som illustrerade hur lång tid det var kvar tills arenan stod klar.

I söndags när jag rundade gamla stadion var byggbodarna borta. Fortfarande en byggarbetsplats, men istället för byggbodarna stod den där. Swedbank Stadion. Jag klev in på ståplats och insåg att den dataanimerade bilden från 2007 hade varit ganska nära sanningen. Nu i söndags stod jag strax till höger under storbildsskärmen. Arenataket var inte vitt, utan svart, men läktarna var himmelsblå och flaggorna vajade.

Invigningen - inmarschen - avsparken - första, andra och tredje målet - slutsignalen, ja det fanns många stunder för gåshud i söndags.

Men viktigast av allt: byggbodarna var borta och väntan är över.

Var tog första kvartalet vägen?

Kom på idag att jag en gång hade en tanke om att blogga om mina nyårslöften. Gjorde jag det?

Lite sent nu hur som helst. Allt gick åt skogen och nu är det redan april. Men tiden går snabbt och snart är det nytt år med nya möjligheter.

Vadå twitter? Ett kort blogginlägg är ett bra blogginlägg

Det närmar sig helg.

Tåget till Lasse Kronérs hembygd är bokat. Bob Hunds nya är inlagd i podden och lönen rullar snart in på kontot.

Men först - upp gå till jobbet jobba jobba äta lunch.