Och så lite fotboll....

Tony G säger att Hammarby inte spelat en bättre bortamatch med honom som tränare.
Tro då inte att de var fantastiskt bra. Det var MFF som var fantastiskt dåliga. I andra halvlek.

Fick skrämmande vibbar från Åkeby-tiden. Och jag tror att hösten kan bli en lång pina. Även fotbollsmässigt.

Ett farväl till de flyktbenägna.

Han var 23 när han lämnade GBG och flyttade till Malmö. Givetvis tog han både staden och mig med storm direkt. Amiral 30 blev snabbt ett begrepp och the place to be.

Nu är allt borta. Idag lämnade Göteborgaren Malmö och mig i stor sorg och saknad. Men mange tack ska du ha. Det har varit tre goda år.
---
Och långt före idag flyttade min gode granne - världens trevligaste Djurgårdare - till huvudstaden.

Två personer som följt med sedan dag 1 (nåja, dag 3 kanske) i Malmö är nu alltså utflugna. Tungt, även om det inte är så att vi aldrig kommer att ses igen.

Men den gamla goda tiden - nu kommer den aldrig tillbaka.

EM-tröttma

EM är snart slut. De sista förlorarna ska sållas bort. Det kommer givetvis bli tomt efter EM, även om ankdammen a.k.a. allsvenskan snart tar vid.

Men bloggen är också lite trött på EM. Och Ola Wenströms ständiga leende. Trött på att höra om att hela Europa hyllar Ryssland. Apatisk gentemot Lagerbäck-sågningar. Uppgiven över att återigen få höra "folkets" åsikter på fotbollskanalen. Bloggen vill raka av Jihdes hår och mata folket med det. Sick and tired på Zlatans knä. Får ont i öronen så fort någon nämner något om Spanien och förbannelse. Allergisk mot Kim Källström. Och nästa gång jag ser Bojan stänger jag av TV:n.

Det har varit ett bra EM. Men i sorlet av allt folkligt tyckande glöms mycket bort. Chiellinis brytningar och Luca Tonis nedtagningar blir meningslösa. Zlatans knä blir till en notis. Ivan Klasnic fick en stund i rampljuset. Han var sedan en minut från att bli den som hela Europa pratade om. Allt vi hör om nu är Arshavin.

Det har varit ett bra EM. För de som inte förlorat.

Dagens gubbrock

Till slut dök den upp - Exile On Wollmar Yxkullsgatan.

Förlorare

Så sitter man här besviken. Innan EM trodde jag inte på Sverige. Men så vinner de mot Grekland och spelar bra mot Spanien. Tron kom tillbaka.

Idag förstår jag varför man tvivlade från första början.

Ryssland visade plågsamt tydligt att vi är förlorare. Kolla på lagen som gått till kvartsfinal, jag orkar inte räkna upp dom nu. Men det är vinnare.

Sverige är förlorare. Igen. Vi förlorade bara lite tidigare än vanligt.

Upprättelse

Daniel Andersson har nu spelat 180 minuter EM-fotboll. Och det har varit en enda lång upprättelse.

Under rubriken "Daniel - bäst av alla spelare" skriver Simon Bank mycket vackert:

"Där Xavi rullade i sidled hittade Daniel Andersson lösningar från en karta vi trodde att han hade glömt i en lägenhet i Bari 1998.

Daniel var, tveklöst, matchens bäste spelare före paus. Kreativ, kraftfull, modig, han bar Sveriges spel åt två håll."

--

Och Zlatan gör inga mål i landslaget säger ni? Han är inte så jäkla bra i viktiga matcher? Landslaget skulle spela bättre utan Zlatan? Vila Zlatan?

Nä vet ni vad - Pazza Zlatan!

Grande Ibra!

Jag har kollat på Zlatans mål nu. Igen.

Och igen.
--
Nu skulle jag vilja se om hela matchen. Fast risken är väl att man bara skulle spola fram till minut 67 direkt. Och se Zlatans mål. Igen.

Dags att bli nervös

Snart börjar EM på riktigt. Och snart kan EM vara slut på riktigt.

Det blir 0-0 ikväll. Bara så att ni vet. Det är lika säkert som att Daniel Andersson kommer att bli hånad imorgon. Eller att Robert Laul just nu är uppe på vinden och letar efter de där "In med Kim!" knapparna från 2006.

Själv tycker jag att startelvan är en bra idé i teorin. Snart får vi se om det fungerar rent praktiskt.
--

I övrigt har jag precis fått hem min monsterkaffemaskin och är ganska ledig idag. Så nu laddar vi för kvällens 0-0 match!

Nattens låt

what became of the likely lads?

What became of the dreams we had?

What became of forever?

Bildbevis.

Grillade räkor - veckans coolaste accessoar.

Jag vet inte (men räkorna var fina igår)

Jag vet inte.

Vad jag ska skriva om här.

Bland annat.
--

Misslyckandet däremot. Där är en blogg som kan koka ihop ett inlägg på en spik. Eller is.

Igår tog sig Helmer Gris från landet in till stan. Med sig hade han ovan nämnde bloggare.
Jag ville grilla. Tänkte mig korv, som mest hamburgare.

Det blev grillade räkor.

Av räkskalen har det idag kokats en fond i Åkarp. Vi lade alltså bara grunden till herrmiddagen 2.0 igår. Det var ingen officiell middag.

Temat för 2.0 versionen kommer att bli havet. Då den flyktande Göteborgaren ska bli inbjuden att gästspela tänkte vi att det kan vara passande. Han gillar ju sjön och har strypt en och annan sill i sina dar. Så ett hav-tema borde bli ett värdigt avsked.

Men innan dess sker tyvärr andra avsked. Mer om det i nästa inlägg, där jag vet ännu mindre. Vad jag ska skriva alltså.