8 juni 2007

Avskedsgille (Känn ingen sorg för mig Fab3)

Detta händer ikväll. Kan bli hur bra som helst.

I Augusti 07 inleddes, med trevande steg, det fenomen som senare skulle benämnas som Fab3. Ett år (ungefär) med dekadenta KB-kvällar, fikaskvaller och mängder av dråpliga situationer har därefter passerat.

Fabmedlem Gustav har beslutat sig för att fly, precis som Gil, och tillbringa hösten i Hong Kong. Där kommer han att missionera Fab3:s värderingar och kanske studera lite också.

Likt Kockumskranen lämnar han Malmö med stor sorg i hjärtat och kommer bära namnet Tears of Malmö under sin tid i östlandet. Den trogne Fab-3 supportern Catalina (a.k.a. Storpökarn) Lindgren har redan uttryck sin sorg.

Men varför sörja, när man istället kan celebrera vår vänskap.

Fredagen den 8:e juni ska ett års vänskap sammanfattas.
Programmet är fortfarande preliminärt och kan ändras i takt med rådande väderförhållanden. Men på ett ungefär så här kan det komma att se ut.

Klockan 18.00, Fördrink och uppvärmning i 471. With a little help from my friends, spelas högt och länge.

Klockan 19.00 är ett bord reservat (förmodligen och förslagsvis på det karibiska haket Carib Kreol), där vi inmundigar en fabulös måltid.

Därefter går vi någonstans (beroende på väder, etc) och dricker öl, vin, sprit. Too bored to die, spelas och medsjungs fruktansvärt falskt.

När Catalina ramlat tillräckligt många gånger, Per inte bara låter som en apa utan en full apa, Victor har avslöjat mer än vad han borde om sitt sexliv och jag är tillräckligt alkohol-röd i ansiktet går vi vidare.

Här ligger kvällens stora problem. På vårat vattenhål KB ska peknegern Ixzibit genomföra någon slags konsert och jag är fundersam på vad efterföljande nattklubb har att erbjuda för möjligheter när det kommer dekadent indie-dans. Debaser kan vara ett alternativ, men där har Weekday nån klubb och jag är rädd för att det spelas fruktansvärda mängder post-ravelåtar. Men det ger sig, ut ska vi.

Efter att vi har varit ute går vi Malmös sämre gator hem. Victor bråkar lite, Per låter som en apa och Catalina undrar var fan hon ska sova. Kanske bryter vi mönstret och arrangerar en efterfest, med riktigt dålig och fjantig heartbreaker musik. Apan säger att han älskar mig, Catalina gråter och Victor säger någonting sentimentalt. Jag lovar att jag ska bjuda alla på en resa till Hong Kong, varpå jag somnar.
-------

Catalina, som den supporter hon är, har utsett sig själv till kvällens hovfotograf. Men för att säkerställa att kvällen verkligen förevigs är alla välkomna att ta med kameror.

I övrigt är det ett vanligt och glatt humör, pengar, mobil, nikotin och alkohol som ska medtagas.

Väl mött den 8:e.

Inga kommentarer: