När Sverige förlorar mot Nordirland, kaptenen är i grym form, solen skiner, himlen är ett stort MFF-tifo och kvällarna börjar bli ljusare är längtan efter Allsvenskan stor. Mycket stor.
Nästa lördag sitter jag förväntansfull och nervös på Borås Arena, för att 90 minuter senare drömma om guld eller spåna på möjliga ersättare till Åkeby.
Vad fan håller man på med egentligen? Det kan jag också kommat att tänka kring 17.30 nästa lördag. Säsonger som de två senaste är givetvis långa lidelser och golgator. Den här säsongen har alla förutsättningar att bli likadan, eller helt fantastisk. Så ser verkligheten ut för de flesta supportrar till allsvenska lag idag.
Välkommen till svensk fotboll och ankdammen vi kallar för allsvenskan. Här finns det mesta: leriga eller plasttäckta planer fyllda med tjugoåtta division-3 spelare från Brasilien, ett tjog lirare från mörkaste Afrika, en hög misslyckade proffs, ett knippe missförstådda talanger som vill vinna VM-guld, ett par träben, och några coacher med examen från GIH.
Jag måste vara galen som längtar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar