När Ronaldo (alltså den riktige, Ronaldo Luís Nazário de Lima) skadade sig nu i veckan gjorde det ont. Mest för den gode brassen givetvis.
Men även för mig. Jag har alltid varit svag för Ronaldo. Min stora, ja kanske enda, idol som ung.
Från junior och bänkis med tandställning under VM-94 via den sanslösa dominansen i Barca, kampen mot trasiga knän, comebacken (dock inte frisyren) i VM 2002 till övervikt och dålig form. Jag hoppades att Ronaldosagan skulle vända och få ett lyckligt, samt målrikt slut i Sydafrika 2010.
Nu kanske det slutar med ett tårfyllt farväl på en bår. Och Ronaldo Luís Nazário de Lima är värd något mycket finare än så.
Men även för mig. Jag har alltid varit svag för Ronaldo. Min stora, ja kanske enda, idol som ung.
Från junior och bänkis med tandställning under VM-94 via den sanslösa dominansen i Barca, kampen mot trasiga knän, comebacken (dock inte frisyren) i VM 2002 till övervikt och dålig form. Jag hoppades att Ronaldosagan skulle vända och få ett lyckligt, samt målrikt slut i Sydafrika 2010.
Nu kanske det slutar med ett tårfyllt farväl på en bår. Och Ronaldo Luís Nazário de Lima är värd något mycket finare än så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar